Forskare och rederier: Det pågår en miljöskandal under havsytan

Vi måste med regelverk och andra åtgärder styra sjöfarten till beteenden och lösningar som är hållbara ur ett klimat- och miljöperspektiv. Det skriver forskare från Chalmers och IVL tillsammans med företrädare för flera rederier i en debattartikel i Altinget.

Debattartikeln publicerade den 13 juni 2024, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

Östersjön är ett av världens mest trafikerade hav och bedöms även vara ett av världens mest förorenade. De marina ekosystemen i Östersjön och Västerhavet är hårt belastade, och en bidragande orsak är sjöfarten.

Politiska beslut krävs

En av de mest oroväckande utsläppskällorna är utsläpp av förorenat skrubbervatten från fartyg utrustade med så kallade skrubbrar. Det är en teknik som innebär att rökgaserna från förbränningen av fartygsbränslet duschas med vatten. Utsläppen av svavel från fartygens skorstenar minskar men kraftigt förorenat, försurat och giftigt tvättvatten släpps i stället ut i havet. I praktiken vänder man upp och ner på fartygens skorstenar, så att merparten av alla farliga ämnen och partiklar i avgaserna spolas rakt ut i havet. Det handlar om en miljöskandal som tillåts pågå under havsytan.

Sverige har en tradition av att gå före i olika initiativ för att förbättra havets miljö. Både den tidigare och nuvarande regeringen har fått del av flera utredningar och analyser som konstaterat att utsläppen av skrubbervatten är ett betydande miljöproblem, och det finns en politisk medvetenhet om problemet. Nu måste den insikten och kunskapen resultera i politiska beslut.

Våra grannländer har tagit egna initiativ för att förbjuda utsläppen av skrubbervatten i sina farvatten. Både Danmark och Finland har aviserat att de kommer att införa nationella förbud mot utsläpp från skrubbers, men i Sverige finns fortfarande inget sådant beslut.

Oacceptabel skada på miljön

De länder och enskilda hamnar som har infört utsläppsförbud i sina vatten har alla motiverat det med att skadan på den marina miljön är oacceptabel. Den svenska havsmiljön, inte minst i Östersjön, påverkas lika mycket som den danska och finska. Nu när våra nordiska grannar visar handlingskraft är det hög tid för den svenska regeringen att göra detsamma.

Redan hösten 2022 föreslog Transportstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten ett utsläppsförbud. I ett färskt underlag till regeringen har Transportstyrelsen skärpt sin rekommendation och föreslår att det ska införas ett totalt utsläppsförbud utvidgat även till svenskt territorialvatten.

Flera vetenskapliga studier och resultat från ett EU-finansierat forskningsprojekt visar på mycket allvarliga konsekvenser:

• Skrubbrar är en betydande källa till en rad dokumenterat miljöfarliga ämnen som polycykliska aromatiska kolväten, tungmetaller och förbränningspartiklar till den marina miljön.
• För det enskilda fartyget är den samlade giftigheten som skrubbervatten utgör för marina växter och djur högre än från alla andra utsläpp från fartyget kombinerat.
• Allvarliga effekter på marina organismer såsom försämrad befruktning, missbildning av larver, ökad dödlighet, och störningar i sammansättningen av mikroalger har observerats vid mycket låga koncentrationer av skrubberutsläpp. Detta får konsekvenser inte bara för de organismer som drabbas direkt utan leder även till indirekt effekter som till exempel födobrist för de arter som lever på de drabbade arterna.
• Fartyg utrustade med skrubbrar släpper kontinuerligt ut förorenat skrubbervatten. I områden runt fartygsleder byggs det upp förhöjda halter av de giftiga ämnena.
• Det finns även risk att kommersiellt viktiga arter påverkas negativt genom försämrad återväxt.

Inför utsläppsförbud

Antalet fartyg med skrubbrar ökar stadigt och tvättvatten från fartygsskrubbrar som släpps ut i havet är den enskilt största källan av vissa miljöfarliga ämnen till Östersjön. Det behövs därför ett utsläppsförbud baserat på dagens kunskap om miljöeffekterna.

Regleringar inom sjöfarten sker till största delen i internationella forum. Främst är det FN-organet International Maritime Organization som hanterar de internationella konventionerna. Försök har gjorts för att få tillstånd ett internationellt utsläppsförbud från skrubbrar, men arbetet går mycket långsamt till stor del på grund av motstånd från starka särintressen.

Det råder vetenskaplig konsensus om miljöeffekterna och att ett utsläppsförbud därför är nödvändigt. Resultaten från vetenskapliga studier om skrubbervattens effekter på marina ekosystem måste få ligga till grund för ett utsläppsförbud. Sjöfarten som bransch har dessutom åtagit sig att begränsa branschens miljö-och klimatavtryck.

Politiken bör inte vara overksam inför den ohållbara utvecklingen som användningen av skrubbrar innebär. Vi måste med regelverk och andra åtgärder styra sjöfarten till beteenden och lösningar som är hållbara ur ett klimat- och miljöperspektiv. Sverige bör vara pådrivande för en hållbar sjöfart och inte tveka att ta täten. Utsläppen från skrubbrar har stor påverkan på ett land som Sverige som har omfattande och värdefulla havsmiljöer både på öst- och västkusten.

Sveriges regering måste nu visa handlingskraft och följa våra grannländer. När kommer regeringen att besluta om ett utsläppsförbud i svenskt territorialvatten och visa handlingskraft för att skydda våra havsmiljöer?

Erik Nøklebye, vd Wallenius Lines, Lars Höglund, vd och ägare Furetank rederi, Annika Kristensson, vice vd Tärntank Ship Management, Jan Hanses, vd Viking Line, Ingvar Lorensson, vd Donsötank, Fredrik Svanbom, vd Gävle hamn, Christian Nilsson, vd Rederi AB Älvtank, Jonas Backman, vd Sirius Shipping, Maria Granberg, seniorforskare i marin ekotoxikologi vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Kerstin Magnusson, seniorforskare i marin ekotoxikologi vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Erik Ytreberg, docent i maritim miljövetenskap vid Chalmers, Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor i maritim miljövetenskap vid Chalmers, Anna Lunde Hermansson, doktorand enheten för maritim miljövetenskap vid Chalmers