Ny typ av kontrakt ska säkra klimatanpassning i Malmö

Hur säkerställer vi att viktiga klimatanpassningsåtgärder genomförs och bibehålls över tid? I Malmö ska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Linköpings universitet tillsammans med fastighetsägare och Malmö stad testa en ny samverkansmodell där man upprättar lokala kontrakt för att säkra att klimatanpassning genomförs i områden som redan är byggda.

– Många behöver arbeta tillsammans för att klimatanpassa staden. För att undersöka nya sätt att arbeta har vi samlat flera aktörer som tillsammans ska skapa ett så kallat policylabb för att försöka få fram lösningar. Vi undersöker nu ett antal kvartersområden i Malmö och möjligheten att i en platsspecifik kontext samarbeta om olika klimatanpassningsåtgärder som kommer flera fastighetsägare, inklusive kommunen och de som bo där, till nytta, säger Åsa Romson, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ökade nederbördsmängder och intensivare värmeböljor är något som påverkar byggnader och livet i stadsrummet alltmer i svenska städer. Samtidigt har kommuner, flera myndigheter och statliga utredningar pekat på särskilda svårigheter med ansvarsförhållandena kring åtgärder i redan byggda stadsmiljöer där det finns många fastighetsägare och angränsande kommunal infrastruktur.

– Klimatanpassningsåtgärder innebär ändringar i den fysiska miljön i städerna och för befintligt bebyggd miljö är samverkan över fastighetsgränser nödvändig för att utforma lämpliga lösningar, säger Åsa Romson.

Till exempel ska Malmö arbeta för att implementera 3-30-300-principen för urban grönska, där alla ska se tre träd från bostaden, ha 30 procent krontäckningsgrad i området och max 300 meter till ett grönområde. Då mer än hälften av Malmös träd står på privat mark är det centralt att det finns samverkansformer för att behålla och utöka den gemensamma grönstrukturen.

I projektet har sex platser i Malmö stad valts ut för djupare analyser kring klimatanpassningsbehov, möjliga åtgärder och förutsättningar för samarbete: Mellanheden, Nyhamn, Sofielund, Rörsjöstaden, kvarteret Arken vid Möllan och Persborg. Hur samverkan kan se ut på dessa platser är den fråga som policylabbet nu ska bearbeta.

Deltagarna är flera stora fastighetsägare, fastighetsnätverk och en försäkringsaktör som tillsammans med Malmö stad och forskare under två års tid ska arbeta fram förslag på konkreta kontrakt mellan aktörer för anläggning och drift av lokala klimatanpassningsåtgärder.

– Det finns stor potential i privata och kommunala fastighetsägares samverkan kring klimatanpassning av Malmö med blå-gröna lösningar. Det innebär mer grönska och fler platser menade för vattensamlingar vilket även kan bidra till ökad trivsel och välbehövlig svalka sommartid i staden, säger Emanuel Toft, klimatanpassningsansvarig på miljöförvaltningen i Malmö stad.

– Vi deltar i projektet för att klimatanpassning av det befintliga beståndet inte är helt lätt men en nödvändighet för att även framåt kunna erbjuda säkra och trygga miljöer för våra hyresgäster och undvika skador på våra fastigheter, att hitta åtgärder som vi kan samarbeta kring tror vi är en förutsättning för att lyckas, säger Elsa Hagdahl, hållbarhetschef på fastighetsbolaget Wihlborgs.

För mer information, kontakta:
Åsa Romson, asa.romson@ivl.se, tel. 010-788 66 75

Klimatanpassa tillsammans pågår 2024 och 2025 och har stöd från forskningsfinansiären Formas. I projektet ingår Malmö stad och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och klimatpolitiskt centrum på Linköpings universitet tillsammans med MKB, HSB- Malmö, Wihlborgs och BID Malmö, samt Länsförsäkringars forskningsfond.