Grönska i staden allt viktigare – men hur ska den få plats?

Träd och växtlighet i staden får oss människor att trivas och må bra. Grönska förbättrar också luftkvaliteten, gynnar biologisk mångfald och motverkar effekterna av extremväder som skyfall och värmeböljor. Nu startar ett forskningsprojekt som ska undersöka hur våra städer kan bli grönare.

– De flesta städer har tydliga mål om att öka grönskan, men det svårt att förverkliga planerna och alltför ofta går det åt motsatt håll i praktiken, säger Jenny Lindén, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Konkurrensen om stadens ytor är stor och grönska kräver plats för att trivas och må bra. Till skillnad från en asfalterad parkeringsplats kräver grönytor också regelbunden skötsel och det tar resurser i anspråk. Samtidigt bidrar grönskan med många ekosystemtjänster som behöver prioriteras högre, menar Jenny.

– Grönska har en positiv påverkan på otroligt många områden. Förbättrad luftkvalitet, minskad värmestress och översvämningsrisk och ökad biodiversitet är bara några av dem. Det finns dessutom tydliga kopplingar mellan urban grönska och hälsa och välmående. Grönska är jätteviktigt för att våra städer ska bli hållbara och attraktiva.

Trots alla ekosystemtjänster är det svårt att få till plats och budget för grönskan i stadsutvecklingsprocessen. Ett problem är att fokus ofta ligger på just träd, som kräver mycket plats, både över och under markytan. Projektet Gestaltad urban grönska för en hälsosam livsmiljö ska undersöka hur småskalig grönska som buskar, gröna väggar, gröna tak och växtbäddar kan komplettera just trädplantering.

Fokus ligger på hur städerna kan öka andelen grönska enligt 3-30-300 regeln: minst tre väletablerade träd i synfältet från varje hem, skola och arbetsplats, minst 30 procent krontäckning i varje stadsdel, samt max 300 meter till närmaste grönområde från varje bostad. Eftersom 3-30-300 regeln är svår att nå med enbart träd ska forskarna gestalta exempel på vilken typ av småskalig grönska som kan användas för att komplettera träd i olika stadsmiljöer, och utvärdera vilka nyttor det förväntas ge.

Med hjälp av modellberäkningar ska IVL utvärdera vilken effekt som grönskan har på luftkvalitet och stadsklimat. Dessutom ska man i projektet undersöka hur grönskan påverkar upplevelser och välbefinnande. Det sker bland annat i Malmö stads urbana landskapslabb och i SLU:s Multisensoriska laboratorium – Sensola i Alnarp, där fysiologiska signaler mäts när deltagare får se bilder på en variation av träd och småskalig grönska.

– Utifrån dessa konkreta exempel ska vi sen undersöka hur grönskan bäst kan inkluderas i stadsutvecklingsprocessen för att vi ska kunna förverkliga de attraktiva, hälsosamma gröna städer vi strävar efter, säger Jenny Lindén.

För mer information, kontakta:
Jenny Lindén, jenny.linden@ivl.se, tel. 010-788 68 28

Projektet Gestaltad urban grönska för en hälsosam livsmiljö finansieras av Formas. Det pågår i fyra år och är ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Malmö stad, SLU och Göteborgs botaniska trädgård.